Hej hej.
Om ungefär en månad är jag färdigutbildad undersköterska! Känns fett som fan. Och på måndag börjar jag den sista praktiken, som är i fyra veckor. Jag ska praktisera på en daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning eller funktionshinder. Det ska bli så skoj!!
Det går riktigt bra med hundträningen för tillfället. Vi har gått på privatträning med Bella och det var så givande, roligt och lärorikt. Så nu ska vi börja gå sökkurser med hunden. Snubben vi tränade med sa att Bella har värsta potentialen och kan bli en riktigt duktig hund! Sen sa han också att hon var frisk, och det kändes skönt att höra. Jag går alltid runt och tror att hon är sjuk. Lite löjligt faktiskt nu när jag tänker efter. Men hon är ju uppväxt i missbrukarhem och vi är hennes tredje ägare. Så ibland tycker man så synd om henne. Men ska sluta upp med det! Hundar tänker inte så, och dom mår inte bättre av att vi tycker synd om dom. Det gör dom bara mer oroliga... Men men, hur som haver skorna skaver, så är jag sjukt stolt över min hund i dag!!!!!
För övrigt går livet bra. Jag har positiva energier och det är jag så tacksam för! Men jag har jobbat mycket de senaste två veckorna. Läst hundpsykologi blandat med människopsykologi. Och sen blev det jobbigt ett tag. En vän kom förbi och stannade över helgen. En mycket god vän, jag skulle kunna kalla henne min syster. Hon var i en helt annan värld så till slut blev vi tvungna att säga till henne att vi inte orkar ha kvar henne längre. Nu i efterhand vet jag att vi skulle kört henne till psykakuten.
Har även umgåtts med mina två bästa vänner i örebro för ett tag sen. Det var lika underbart som vanligt. Dom två människorna kan man lita på, dom lyssnar alltid och dom förstår alltid. Känner mig lyckligt lottad.
